Åh äntligen så har jag tagit mig i kragen och gett mig ut på min första lilla löprunda. vet inte hur långt jag spreng, men var ute iallafall en 20 minuter. Tror att jag ska springa den sträckan på kortare tid, men just nu är jag bara glad att jag inet gav upp. Var så nära. men då får man sluta tänka att det är jobbigt och börja tänka att det här klarar jag , jag ska, jag kan! i varje jobbig uppförsbacke har jag ett litet mantra jag tänker om och om igen om det behövs. backen är min kompis. Även mamma har nu börjat använda den lilla frasen :) Även fast att det var skönt att komma ut lite så valde jag kanske lite fel tid. Men var så himla pepp så valde som varmaste stunden på dagen ;) hahah! men det gick ju det med. Lagom slut man var när man kom hem. hämtade en madrass och la mig och stretcha i skuggan. sååå skönt! sen låg jag där en stund innan jag fick för mig att ge mig på våran balkong som vi har. Så den är städad och fin nu, enligt mig, får se vad mamma och pappa tycker. Men det kan som inte bli sämre. Saker överallt! så har lagt alla saker på ett annat ställe så får mamma och pappa rensa vad dom vill ha kvar och vad som ska kastas. Jag hade kunnat kasta allt, men tror att dom nog vill spara nått.

men nu, nöjd med mig själv så ska jag ta en lång dusch och sedan lägga mig i soffan och se lite på tv.